"Sprit hjälper lika mycke som plåster på ett skottsår..."

Narcissist / Permalink / 0
Känns skönt att kunna ventilera mina tankar, problem o lite av mitt innersta... Utan fördömanden, goda råd... Föll hårt men gör framsteg i mitt liv... Jag väljer helt klart män som har enorma problem me sig själva, har ett sjukt kontrollbehov, e svartsjuka men själva e online o fiskar så fort de kommer åt, e beroende av andra kvinnors uppmärksamhet o bekräftelse, refererar till sig själva o antar att jag e lika falsk o opålitlig... Kort sagt män som e svaga... osäkra... utan självkänsla... o bara mår bra när de kan trycka ner nån annan... få andra att må dåligt kanske rent av lika dåligt som de själva gör E kanske för att jag i hela mitt liv ställt opp för andra? Alltid satt andra före mig själv? Rädsla e ett känslotillstånd... Nånting man måste ta sig förbi... alla e vi väl rädda att bli "beroende" av nån annan, alla känner vi väl av rädslan att bli seriös, exklusiv me nån? Jag gör de... känner även av osäkerheten... men... jag vågar iaf försöka Fattar inte att jag föll så förbannat snabbt... släppte in honom så snabbt o så långt? Gav honom chans efter chans... fortsatte kämpa... så länge... för nånting som inte fanns hos honom... för nånting han inte va beredd att ge... kanske aldrig hade tanken på de heller... Tror de va ett fullt medvetet val att han kom förbi mig... räknade kallt me att jag skulle se honom... Kanske berodde på att jag äntligen kunde förmå mig att ta bort hans bild... Va fan han här gått vidare så va här jag för rätt att ha den där? Människor kan lixom ta för givet att de e nånting mellan oss... ni vet... "allt som står på FB e sant" mentaliteten o hur skulle hans nya ta de? Han själv? Jag tänker inte förlåta nån som bedrar mig, ljuger för mig mer... trycker ner mig, behandlar mig illa... Fått nog! Jag funkar som så att om jag skulle va otrogen... stryka.... UTAN sex o min partner skulle kunna förlåta mig skulle jag ALDRIG kunna förlåta mig själv för de svek jag utsatt min partner för... Jag skulle inte bara svika min partner utan även mig själv o hur jag ser på vår relation o livet i allmänhet... skulle oxå svika synen på mig själv som människa Så... varför skulle jag ta tillbaka nån som gått vidare? Inte så att vederbörande skulle va ärlig om de heller... Jag e värd nånting bättre än en man som bedrar... Tänker inte ta emot nånting sånt mer, ingen dålig behandling heller Tar en dag i taget o vet att jag inte kommer framåt pga att jag tittar i backspegeln... Jag kunde inte göra mer.. speciellt när jag inte vet varför han explodera så snabbt? Över vad? Krävde att jag försvann ur hans liv? Till förmån för...? När en sak slutar... börjar en annan! Viktigt att komma ihåg de... Om jag bara kunde förstå smärtan o sorgen... Borde kommit vidare för länge, länge sen... de va lixom aldrig nånting exklusivt mellan oss... han gjorde mer avslut under vår korta tid än jag upplevt hittills under hela livet! Ändå saknar jag honom så förbannat.... otroligt! O Att sörja e en tid för att läka... de gör ont... in i helvete ont! Men... nått jag måste ta mig igenom... hur ont de än gör o de finns inga tips o tricks på hur man tar sig igenom... hur man ska sörja.... Sörjer gör vi hela livet o så småningom hittar man ett sätt att balansera sorgen så man inte går under själv Gäller all form av sorg o en del e lättare än andra o de finns den sorgen där de kan gå år... o ändå känns de som igår Finns många olika sorters sorg o vi bearbetar den olika beroende på vem o va den gäller Jag lever genom känslan av va saknaden... sorgen gör me mig... på alla plan De e en svår känsla både att uppleva o bära me sig Låter de ta sin tid... tänker inte låta den gro inom mig... får den väl fäste så... Låter naturen hjälpa mig.... känner in va den kan ge mig o får känslan av saknad o sorg ur mig... Hämtar styrkan att orka ur naturen o får energi... positiv energi Allt händer av en mening... o lär mig nånting nytt av de här o får nya erfarenheter Framför allt har de lärt mig att INTE nånsin fästa sig för n ån annan människa o OM de nånsin händer igen... springer jag åt motsatt håll direkt Ingen mer sån här skit i mitt liv mer.. nånsin! De sägs att de som sörjer går opp 30 - 40% mer än andra... jag går snarare ner... aptitlöshet... illamående... bara maghelvete som envisas me att bli rundare...
Till top