Dömer jag/vi andra människor?

Narcissist / Permalink / 2
Hårda ord kan skada en person mer än fysisk smärta ord sårar mer än du faktiskt tror... så tänk innan du snackar o kom ihåg... va du säger till andra om andra säger en del om dig själv...Orden behöver inte va hårda lr elaka de räcker me skitsnack o negativ kritik... kritik som inte e konstruktiv... positiv Ditt sätt att behandla o möta andra... E du likadan mot din familj, partner som andra medmänniskor omkring dig? Möter du dina medmänniskor bättre än din partner? Har du lätt att döma andra? Dömande innebär väl att man använder just ord för att dela in saker o ting i kategorier... egot's metod till förenkling... Omdömet däremot håller sig till känslor som attraktion... o repulsion i fråga o personer, saker o situationer Omdöme e vår förmåga att fatta rationella beslut o en viktig del i vår personliga mognad Framför allt helt avgörande om en person kan ta ansvar alltså vår förmåga att bedöma o ha vår egen åsikt o även mod o ansvar att stå för de Dömer vi människor? Jag dömer ingen e lixom min första tanke... Men... e de så enkelt? Jag e social o positivt inställd i mina möten me nya människor men... dömer jag människor? Medvetet? Omedvetet? Jag tror att de allra flesta av oss dömer andra... efter klädstil... utseende... härkomst... grupptillhörighet... o oxå en otroligt massa andra saker... Människor me funktionshinder t ex blir dömda hela tiden... Va tänker ni när ni ser dem? Framför allt... va ser ni!? Lägger ni som jag märke till deras leende? Ger ett leende tillbaka? Klädstil? Hårfärg? Lr "ser" ni bara deras "handikapp"? Ser ni de här människorna på samma sätt som ni ser andra? Ni ser bara utsidan men lägger ni ner tid på att få en glimt av insidan? Dömer ni oxå människor som blyg, tråkig, rolig, trevlig, attraktiv, ful, social, dum, tjock, fet, smal... Ofta nöjer vi oss me de första intrycket vi får av en annan människor, nöjer oss me de 3 sekunder de tar att bilda oss en uppfattning o kategoriserar dem De första intrycket säger mycke men sällan sanningen om nån o de första intrycket vi skapar stämmer ofta dåligt me verkligheten Har vi lättare att döma nån som e olik oss själva? Nån vi inte vet hur vi ska relatera till? Har en människa som e osäker i sig själv oxå lättare att döma andra för att själv verka mer självsäker än va människan e? E de rent av avundsjuka på andra människor som verkar ha hittat sig själva? Som lyckats här i livet? Har vi som hittat oss själva lättare att acceptera o inte döma människor? Har vi lättare att döma o ha våra förutfattade meningar om människor än att ta oss tid att lära känna dem? Döma dem innan vi vet vem/vilka de e istället för att låta sig själv växa o utvecklas Bara en tanke...
Till top