Dandeelion.blogg.se

 Jag e tillsammans me en bra man överlag men... de finns en sak som känns rätt stor för mig o de e att jag känner mig oälskad o bortvald av honom. Han kanske inte e nån som visar sina känslor... Han säger väldigt sällan att han saknar mig om vi t ex inte setts på en vecka... (hänt en gång på sms).Han visar ingen närhet...  ger ingen bekräftelse... inga komplimanger... men har jävligt lätt att göra de mot andra... iofs på fyllan men ändå. Snudd på varje gång vi varit ut på nåbting e de samma jävla visa... han drar iväg... o där står jag själv o avvisad. Han menar att de fungerar så här... att de e opp till mig att hänga på... Alltså e de opp till mig att jaga efter honom. Han låter lixom andra kvinnor pussa på honom, tafsa o  han sätter aldrig ner foten. Va fan finns den respekten gentemot mig?? Frågade honom hur han skulle ta de om jag lät andra män pussa på mig... svaret blev att han var van, varit me om de förr.. inte ens ett svar! Hur han skulle må av de framkom inte!? O andra sidan kanske de inte spelar honom nån som helst roll? Inte kul att alltid bli bortvald för andra... Han säger att de e människor han inte träffat på länge o e han ute så far han runt för att träffa andra människor. Men jag då?? Har jag ingen som helst prio för honom? Spelar de ingen roll att jag säger till o förklarar hur jävla dåligt jag mår av de?? Testade honom i helgen... hade absolut INTE väntat mig nån reaktion från hans sida o den uteblev ju helt. Tänkte att han kanske skulle ta opp de efteråt, fråga varför jag valde att åka hem... packa ut mitt i bilen o valt att lägga mig i soffan. Men... inte en reaktion... inte en fråga. Tog ett snack me honom igen igår, förklarade hur jävla bortvald, avvisad, oakttrativ jag känner mig. Att jag inte förstår va fan jag gör där.. att de känns som att de inte spelar nån roll om jag lr nån annan e där. Enda han sa va att de inte e så... så...hur fan e de då?? Jag e lixom inte värd att kämpa för... han får ju så lätt kvinnor säger han... Frågade honom varför han inte bara va singel o släpper in katten.. då e han lixom inte ensam. Han har sagt saker om sitt ex helt random som gjorde jävligt ont. Han har tänkt dumpa mig några gånger... allt på fyllan. Själv säger han bara att "jag förstår inte varför jag skulle sagt så". Undanflykter! Om han nu haft så jävla lätt o få kvinnor hade jag väl redan varit dumpad lr?? Han har inte visat vare sig i ord lr handling att jag betyder nånting efter snacket igår... ok..  han sa iofs "får jag en puss lr?" när han skulle iväg. Han vill inte ha en sexuell relation me mig lr va nära mig överhuvudtaget. Sex e så jävla mycke mer än att bli penetrerad! Tycker man om nån vill man väl va nära? Mysa, smeka o hångla me varann lr?? De går ju lixom bra för andra att pussa på honom... även de han säger att han inte tål funkar de me... bara jag inte e nära. Finns han nånstans för mig?? 

 Jag känner att jag känner mig mer o mer oälskad... Jag e van att visa hur jag känner för min partner... Att visa närhet, säga att jag älskar honom, saknar honom.. Jag funderar på att lämna honom pga de här. De känns samtidigt dumt eftersom han annars evä en bra man. Samtidigt vet han ju om de o att jag inte vet om de går att göra nånting åt de. De har lixom pågått under alla de här månaderna vi hängt ihop. Jag lämnade till o me honom efter att han pussat en kvinna i nacken, o satt ute i kylan i flera timmar. Nu e visst hon singel så jag sa de till honom o att han kunde lägga in en stöt där, vilket han inte ville. Hur sant de e vet ju inte jag. Tänkte väl att han skulle anstränga sig, ge svar o åtminstone kämpa LITE för mig o de jag trodde vi hade tillsammans. E de så svårt för honom att dra mig till sig när vi ska sova?? Förväntar han sig att de e opp till mig i vanlig ordning o krypa intill honom?? De e ju så... orden i sig betyder ingenting utan de e ens handlingar som berättar sanningen. Han vet ju att jag behöver att han bara håller om mig när jag spårar ur... ändå händer de ingenting. Säga "älskar dig" så länge allt flyter på e en sak, e nu jag hade behövt höra de! Kräver jag för mycke??  Vi har ju snackat om de här så jävla ofta... ja, jag har... han säger ingenting!!Jag tänker som så att om min partner inte får mig att må bättre i de här utan snarare låter de rulla på o jag mår dåligt... e de inte längre värt de... jag stannar inte längre kvar i en skadlig relation! Min jävla självkänsla e på väg ner... undrar om hans beteende beror på att han själv e osäker o bekräftelsekåt lr om de e för att göra mig osäker o isf snackar vi om helt andra saker.. Tycker jag har gjort va jag kan för att åtminstone försöka förändra... få honom att förstå hur jag känner... Visst ligger en del hos mig oxå i mina erfarenheter jag har. Försöker ju iaf.