Kan man verkligen förstå nån annan?
De fraser människor använder sig av kan ibland kännas frustrerande o själv blir jag både frustrerad o irriterad på just frasen "Jag förstår". I helvete heller att nån förstår... de ljuger när de hasplar ur sig nånting sånt... de fattar inte ett jävla skit! Nånting så uppenbart som de borde ha lärt sig under livet e att de förstår inte! De förstår aldrig! Gissar att anledningen e att uttrycket används just för att de själva tror att förståelse verkar positivt o visst hasplar jag oxå ur mig de emellanåt då jag verkligen försöker att förstå dem... bekräfta dem genom att jag försöker förstå varför de känner o tänker som de gör. Men kan man verkligen förstå nån annan? Kan man förstå nån annan lr blir de bara missförstånd som växer till att bli förutfattade meningar, ens egna sanningar?
Kommer man t ex till en psykolog/terapeut e man skeptisk (åtminstone jag) om psykologen/terapeuten verkar anta att de förstår mig o min situation.Tror de att de förstår sluter de sig inte då för att lixom förstå just de de inte förstår? Slutar de inte ta in/ta emot mer av min information då? E de inte skitdåliga människokännare isf? Min åsikt e att en psykolog/terapeut ska va ständigt nyfiken, öppen o bara de kräver ju att man inte tror, förutsätter att man vet. Visst e de en fin egenskap att va förstående men går den förståelsen över i en illusion e de långt ifrån bra. När min psykolog t ex säger att personen förstår känns de mer som att psykologen säger de för att få sluta lyssna, få ett andrum, inte vill lyssna längre. Ska inte psykologer/terapeuter va bra på att just lyssna? Vill lr orkar de inte lyssna längre kan de väl bara säga till de e helt ok me mig o en bra lyssnar vet ju när personen inte orkar lyssna längre. Fast de e vanligast bland vanliga människor, vänner o bekanta, familj... Ta de här me personen som behandlar mig som skit... Visst kanske de förstår utifrån sina egna erfarenheter men de förstår då fan inte mig o min situation o framför allt inte hur jag upplever de. Tänk va skönt om de istället sa som de tänker... "Jag skulle oxå mått skit av att blivit behandlad som du", " Jag känner sympati/empati o jag mådde oxå skit när min partner gjorde slut" för att ta en situation/händelse, tänk er när de kommer till allt de andra ur mitt liv... skönt de skulle va att bara få höra "vilket besvärligt liv du haft men starkt av dig att kommit ända hit"... " Jag förstår"... känns långt ifrån äkta o hur fan förstår man nånting man inte själv upplevt o har erfarenhet ifrån?
Skulle kännas bra me nån som verkligen försöker förstå mig... stöttar mig när jag faller... Nån som inte e bara nyfiken utan verkligen vill förstå o vill att jag berätta mer just för att personen vill försöka förstå. Jag har nog en favorit fras... "Hur tänker du?", " Hur tänkte du där?" Långt ifrån "Jag förstår" för de gör jag inte men jag försöker! Jag själv brukar återberätta de jag uppfattat om jag märker att de behövs lixom sumera de jag tycker verkar viktigast för den jag lyssnar till o nånting jag lärt mig e att jag förstår inte men den/de jag lyssnar till uppskattar förhoppningsvis att jag iaf försöker... För hur jag än försöker känner jag lixom inte de som de känner i sin egen känsla, ligger i hur vi upplever saker o ting, våra erfarenheter o bagage. Jag känner me empati inte sympati...
Härlig text! Du skriver så bra om viktiga saker synd att du hamnar i dessa tråkiga förhållanden. Tror du är som jag för snäll vill hjälpa få upp självförtroende hos männen. Tror du ärr en omhändertagande kvinna omtänksam ödmjuk att du är ärlig och pålitlig med en enorm moral märker man i det du skriver. Du kommer att träffa en man som anser det värt allt komma dig nära kommer visa dig du betyder allt och är nummer ett en sådan man har jag haft turen att träffa. En man jag nu vågar lita på för jag vet han finns hos mig öven under våra gräl och bråk. Ut och ta för dig träffa män! Inte för att du tycker om dessa män utan för du kommer vidare. Lev träffa män njut!