Dandeelion.blogg.se - Dömer vi andra utifrån oss själva?

Dömer vi andra utifrån oss själva?

28 Mars 2016 / 22:12 / Narcissist / Permalink / 1

De flesta av oss dömer andra människor hela tiden på ytan... för hur de ser ut, för va de säger o hur de gör de, för va de gör o hur de gör de. Mer vi dömer andra sämre mår vi oxå själva, våra dömande tankar funkar inte envägs de e inte enkelriktade utan indirekt dömer vi oxå oss själva. De vi dömer tar illa vid sig o mår kanske rent av dåligt av vårat dömande som egentligen e de som själva bär runt på de... problemt ligger oftast hos de som själva dömer o i deras egna känslor. Alla har vi vår egen unika historia o bagage vi släpar på, hemligheter o "skelett i garderoben", som " färgar" varje beslut vi tar o "färgar" varje relation o varje mål vi har. Våra erfarenheter o lärdomar kommer att va me o påverka våra beslut oavsett vilka de e o de kommer även att påverka hur vi väljer att handla i olika situationer i våra liv. Man ska inte va så snabb me att döma andra eftersom vi inte har en aning om va som format dem vi möter till de dem e idag.

Va öppen o nyfiken utan att snoka fram skit o skvaller om andra utan ställ istället frågor, tänk till lite... t ex "hur tänker personen, varför gör de si lr så, va e viktigt för personen/dem"... Enkelt uttryckt bemöt andra som du själv vill bli bemött. De skapar möjligheter om vi e nyfikna o vi lär oss mycke av de människor vi möter.Att va nyfiken, att ifrågasätta ett agerande/beteende e inte samma sak som att döma nån även om de finns personer som vill ha de till de. Ett sätt att skydda sig själva o komma me motfrågor o anklagelser om att de blivit dömda... två helt skilda saker! Dömer vi någon klandrar vi o förväntar oss inge svar o ifrågasätter vi förväntar vi oss oxå ett svar. Människor som inte har nått att dölja ger svaren vi vill ha. I mina möten me andra människor e som facinerar o gör mig nyfiken just deras berättelse o livserfatenheter. Jag får ta del av detaljer berättat av nån annan människa o de släpper in mig ett steg närmare deras eget innersta "jag". De delar me sig av saker som döljer sig under ytan me detaljer som e viktiga för att förstå helheten o dem som person, o de ger förklaringar till att de e dom de e. Ett sunt utbyte av information mellan människor som har en öppen dialog me varann, får man motfrågor lr inga svar alls o de kommer påståenden o anklagelser tagna ur luften e de ingen sund dialog, utan en person man ska göra sig av me i sitt liv De handlar mer om kontroll o makt än att dela me sig...

Så förbannat lätt de e att fastna i sina egna negativa tankar, låta andras nervärderande uttalanden, projiceringar o obetänksamma ageranden från dem lixom bli till nån sorts rättesnören för oss själva. Rättesnören som indikerar vilket värde vi har som människa. Varför har vi så lätt att låta de dåliga klistra sig fast på oss som ett klistermärke istället för allt de positiva o bra? Beror de på att vi blivit fostrade till att lixom förminska våra egna egenskaper, förmågor o kvaliteter? Har vi blivit fostrade att slå ifrån oss o förringa oss själva när vi får beröm o komplimanger? Allt lär väl inte bero på att vi svenskar i stort e "jantefixerade" o de har satt sina spår... De som händer me vårat eviga uppmärksammande, bekräftande o coachande av andra e att de människor som saknar lr bara har brister när de kommer till förstånd o empati e att vi legaliserar för de människorna att fortsätta trampa på, nervärdera, projicera o manipulera andra människor under resten av sina liv till följd att vi öviga går omkring o mår dåligt över att vi känner oss mindre värda bara för att vi "inte står opp" för oss själva o själva inser hur bra o fantastiska var o en av oss faktiskt e.

Resultatet har för många blivit så självklart att om nån slutar höra av sig beror de på att vi har gjort nått fel själva, tar nån bort lr blockerar osa på FB, ingen bjuder in oss på middag/fest, andras småsnack tolkar vi genast som att vi själva e dåliga människor o att ingen vill umgås me oss. De kan finnas många rimliga förklaringar o vi e sällan "måltavlor" för andra utan problemet ligger hos dem själva. Sen finns de tyvärr elaka, utstuderade människor som funkar så här av ren o skär elakhet o som bara har en enda avsikt me de... såra, kontrollera o skada o va gör man för att slippa gå sönder varje gång nån väljer att bete sig illa mot oss? Hur slutar vi ta allt personligt? Vi borde ge oss tid att reflektera o lixom se över våra liv o om vi verkligen behöver va vän me, va i en relation me nån som beter sig respektlöst, egoistiskt o obetänksamt? Tillför de överhuvudtaget nånting till våra egna liv? I form av välmående, utveckling, trygghet o våra liv i de stora hela? För att låta bli att ta illa vid sig o ta de personligt e lixom att ifrågasätta hur mycke andra personers åsikter egentligen e värda för oss va vet andra om situationen lr om oss? Alltid tillräckligt mycke för att de ska ha åsikter o döma oss? Så e inte fallet de antar oftast o de finns oxå de som tar ett ifrågasättande som ett dömande av dem själva. O e snabba me att kasta ur sig motfrågor istället för ett svar, o de människorna e de man behöver plocka bort från sitt eget liv, de e en gränsöverskridande handling när våra frågor inte besvaras o inget vi behöver acceptera.

Människor som e snabba me att döma oss andra gör de ofta just för att de själva har så många "skelett i sina garderober" som de e fruktansvärt livrädda för att nån ska upptäcka, lr att de ens själva ska behöva konfronteras me att de gör allt för att rikta negativt fokus mot nån annan än sig själva o själva ska kunna framstå som bättre än va de egentligen e. Sånna personer e alltså ingenting vi ska lyssna på! Oftast fattar de personerna inte bättre o e själva oförmögna att va genuina o empatiska, osäkra o otrygga o har svårt att själva fatta bra beslut i de frågor som rör relationer till andra. Va godhjärtad, vänlig o snäll e nånting man har inom sig o ingenting vi kan ersätta me t ex status lr läsa oss till, antingen har man de egenskaperna lr så har man de inte. Ingen människa har rätt att bete sig som egoistiska svin/bitchar. Ändå kommer vi inte ifrån de o innan de visar sitt rätta jag får vi behandla dem efter deras agerande o uttalanden. De e vi själva som bestämmer hur vi tar emot de som sägs, om vi tar in de lr inte. Vi besitter själva kraften o makten att själva bestämma vem o vad som får påverka oss.. I slutänden e de bara våra egna recensioner om oss själva som faktiskt spelar nån roll...

Liknande inlägg